Vet inte ens vart jag ska börja..
.. Hej igen.
Ja, som rubriken säger vet jag inte vart jag ska börja, eller skriva. Denna vecka har minst sagt varit omtumlande, och helt obeskrivlig.
Jag har som jag skrev spenderat min sportlovsvecka i Hemavan, en fjällby i norr, kan tilläggas att det liggen någon mil från Tärnaby, där både Anja Pärson, Ingemar Stenmark och Jens Byggmark är uppvuxna, även Stig Strand. Det var jag och familjen som i lördags satte oss i bilen och åkte upp. På söndagen kom även en av mina bästa kompisar upp med sin familj, och de hade en stuga precis ovanför vår. Vi åkte skidor varje dag, stugan ligger väldigt nära backarna, gångavstånd. Vädret var kanske inte det bästa, men det dög, Vi kunde vara ute och ha det skönt, även om inte solen tittade fram särskillt ofta.
Sen kom dagen då allt förändrates - tisdag 03-03-09. På förmiddagen när vi just kommit in från backen, fick vi ett hemskt besked. Jag klarar nästan inte att skriva detta nu.
Två av mina närmsta vänners pappa hade dött, vid 52 års ålder. Vi, 35 mil hemifrån bröt alla ihop, och känslan är inte av denna värld. Tankarna gick runt i mitt huvud; hur? varför? hur ska det gå?
Jag tror ännu inte att jag fattat vad som hänt, och det dröjer nog innan jag gör det. Vi åkte i alla fall hemi torsdags, hem till mina älskade vänner. Jag ville bara vara hos dem, bara finnas där som stöd.
Jag måste säga att de otroligt starka (de är tvillingar, och har en äldre syster, och mamma såklart). Jag är såå ledsen för deras skull, för allas skull. Sånthär borde inte få hända, hur kan det göra det?! Varför händer det dåliga saker för bra människor? Eller dåiga är fel ord. Hemska, fruktansvärda, tragiska, Obeskrivliga.
Jag avslutar detta inlägg här. Jag vill hedra och skänka alla mina tankar till dem, och alla andra som råkar ut för liknade saker. Vila i frid.
Ja, som rubriken säger vet jag inte vart jag ska börja, eller skriva. Denna vecka har minst sagt varit omtumlande, och helt obeskrivlig.
Jag har som jag skrev spenderat min sportlovsvecka i Hemavan, en fjällby i norr, kan tilläggas att det liggen någon mil från Tärnaby, där både Anja Pärson, Ingemar Stenmark och Jens Byggmark är uppvuxna, även Stig Strand. Det var jag och familjen som i lördags satte oss i bilen och åkte upp. På söndagen kom även en av mina bästa kompisar upp med sin familj, och de hade en stuga precis ovanför vår. Vi åkte skidor varje dag, stugan ligger väldigt nära backarna, gångavstånd. Vädret var kanske inte det bästa, men det dög, Vi kunde vara ute och ha det skönt, även om inte solen tittade fram särskillt ofta.
Sen kom dagen då allt förändrates - tisdag 03-03-09. På förmiddagen när vi just kommit in från backen, fick vi ett hemskt besked. Jag klarar nästan inte att skriva detta nu.
Två av mina närmsta vänners pappa hade dött, vid 52 års ålder. Vi, 35 mil hemifrån bröt alla ihop, och känslan är inte av denna värld. Tankarna gick runt i mitt huvud; hur? varför? hur ska det gå?
Jag tror ännu inte att jag fattat vad som hänt, och det dröjer nog innan jag gör det. Vi åkte i alla fall hemi torsdags, hem till mina älskade vänner. Jag ville bara vara hos dem, bara finnas där som stöd.
Jag måste säga att de otroligt starka (de är tvillingar, och har en äldre syster, och mamma såklart). Jag är såå ledsen för deras skull, för allas skull. Sånthär borde inte få hända, hur kan det göra det?! Varför händer det dåliga saker för bra människor? Eller dåiga är fel ord. Hemska, fruktansvärda, tragiska, Obeskrivliga.
Jag avslutar detta inlägg här. Jag vill hedra och skänka alla mina tankar till dem, och alla andra som råkar ut för liknade saker. Vila i frid.
Kommentarer
Trackback
